torsdag 6 december 2012

Statusuppdatering

Dags för en statusuppdatering:


Mamman:
Trött som få. Ansiktsfärgen är som ett spökes. Ett spöke med mörka ringar under ögonen. Jag har en känsla av att ha en tyngd mellan benen (undrar när man någonsin ska bli "normal" där nere igen) och prioriterar mellan att försöka hinna äta eller sova då lilla A sover. Mamman ställer kattmatsburken på golvet och fatet med mat i kylskåpet. Humöret är något mer stabilt, även om de mest osorgliga saker kan få mej att börja gråta (t ex insikten om att alla andra barn är så groteskt stora, och att jag vill att lilla A ska vara så här liten för alltid). Men mest av allt är jag glad. Jag försöker bara vänja mej vid rollen...

Pappan:
Den stolta fadern. Han vankar runt i lägenheten med lilla A när hon inte vill sova, och säger att han inte är trött, trots att blanka, rödkantade ögon vittnar om motsatsen. Sjunger Lilla Snigel med falsk röst och räknar bussar tillsammans med lilla A. Han börjar jobba imorgon, vilket inte känns så kul.

Lilla A:
2 veckor gammal idag, och växer så det knakar. Inte så konstigt med den mängd mat hon sätter i sig. Vi har idag varit på BVC och viktkurvan pekar uppåt. Lilla A är också väldigt vaken och med, hon följer med blicken (även om den är lite dimmig) och är också mer stadig i kroppen. Förutom att äta och sova brukar hon roa sig med att bajsa ner skötbordet (och pappa). På kvällarna skriker hon och äter i några timmar innan hon somnar, och då blir mamman nervös och tror att det här är någon trend som förmodligen kommer att förvärras, och ser framför sig sömnlösa nätter med skrik rakt igenom (mamman är dålig på mindfulness och här-och-nu-tänket).

Fröding:
Något mer accepterande i sin hållning. Inga fler självmordsförsök.

2 kommentarer:

  1. Måste bara säga: Härligt att hon går upp så mycket i vikt (ammar du bara?). Min mjölk räcker inte 100% (och så var jag ju sjuk första månaden med massa mediciner - bara en medicin kvar nu, mot blodproppen!). Vår V är ganska smal, men lång som sjutton - Pjamasen i stl 62/68 börjar likna shorts... (han är dryga 3 mån).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag ammar bara, och det känns som om jag ibland inte gör annat än sitter med brösten framme. Vi får se vart den här utvecklingen tar vägen..

      Radera