Året som gick

2012 var ett ovanligt och annorlunda år:

Januari:
Året började inte så väldans märkvärdigt. För ganska exakt ett år sedan var vi i London med bonusbarnen. Det känns verkligen jättelänge sedan. En lyckad resa.

Januariväder i London

Februari:
Jag började mitt nya jobb och tyckte det var jättekul, men skitsvårt. Att ha glidit runt i en ambulans i 1½ år har gjort att jag har kommit ifrån "intensivvårdstänket".

Februariväder i Uppsala

Mars:
Vi åker till Sälen och åker skidor på sportlovet, tillsammans med bonusbarn och svärföräldrar. Superkul, men skönt att komma hem - att bo trångt i en stuga tillsammans med "den utökade familjen" har både positiva och negativa aspekter.

I mars fattar jag också att jag är gravid, och lagom till att jag ska börja jobba självständigt på nya jobbet börjar jag kräkas. Och slutar inte på 9 månader.

Lindvallen strax innan illamåendet tog fart

April:
Jag lever mitt liv i 2-veckorsetapper, allteftersom min sjukskrivning förlängs. "Om två veckor mår jag nog bättre och kan börja jobba igen", säger jag med två veckors mellanrum, och fortsätter kräkas.

Valborg i Uppsala blev en stillsam historia

Maj:
Vi gör ett tidigt ultraljud och får se Fisen, aka Lilla A sprattla runt därinne. Äntligen kan jag fatta att jag är gravid - med allt mitt illamående har jag mest känt mej sjuk. Vi outar också nyheten för släkt och vänner - och jag kan äntligen kräkas "offentligt", att smyga med konstant illamående är inte lätt.

Första bilden på Fisen

Juni:
2-veckorslivet fortsätter, jag börjar inse att jag inte kommer att hinna jobba så mycket. Tiden spenderas mest inomhus, och illamåendet börjar tära ordentligt på mitt psyke nu. Den här bloggen föds, som terapi och sysselsättning.

Halvvägs, fortfarande med förhoppningar om att må bra

Juli:
Jag har panik över att sommaren går. Vi tar en tur till Åland och annars försöker jag mest få dagarna att gå.

Ungefär den mest ansträngande aktivitet jag orkar med

Augusti:
Vi försöker oss på en liten tripp till Köpenhamn, och tänker att man kan väl kräkas på danska toaletter också. Resan blir trevlig, men samtidigt jobbig. Förutom att jag kaskadkräks upp frukostbuffén får jag också foglossning, och vi drabbas av tågproblem, så att vår hemresa tar en evighet.

Köpenhamn, ölen är inte min, tyvärr

Jag mår något bättre, mellan mina kräkningar, och försöker mej på att jobba lite. Hela 25% blir det, i en månad. Har nu alltså även provkräkts jobbets toalett. I augusti opererar jag också bort en oroväckande stor knöl som jag fått på tungan. Den visar sig, som tur är, vara godartad.

September:
Dags för graviditetspenning - att inte längre vara sjukskriven känns skönt. Så nu är jag hemma och nöter på soffan igen.

Börjar känna mej tjock

Oktober:
Stor, tjock och otymplig - räknar ner nu och bara väntar.

Grått höstväder att njuta av mina dagar i väntans tider

November:
Nästan hela månaden hinner gå, och det blir en del "falsklarm" innan det är dags för Lilla A att komma till världen. Mitt i allt är jag förälder och ägnar mej åt amning och blöjbyten, är hormonell och uppstressad.

Någon av de sista dagarna

December:
Hela månaden förflyter i något slags töcken. Jul och nyår passerar och jag håller långsamt på landar i tanken på att jag har ett barn - helt otroligt! Det stämmer det alla säger - man kan inte föreställa sig hur det är förrän man är där.

Lilla A och kusin V

Nu ser vi framemot ett lika (eller ännu mer) märkligt och omvälvande 2013.