Så var det söndag

Snart är min karantänstid på 48 timmar förbi, och jag har åter tillåtelse att vistas bland folk. Inte för att jag känner mej särskilt pigg och kry, men jag kräks åtminstone inte. S och Lilla A verkar ha klarat sig, men man ska väl inte ropa hej före man är över ett bäcken, eller hur var det nu igen?

På alla hjärtans dag fick jag en blombukett av min käre sambo. I natt vaknade jag av att Fröding välte omkull vasen, så jag gick upp i mörkret och torkade upp vattnet. Jag borde ha tänt lampan, för så här såg köksbordet ut i dagsljus.

Pollen från liljorna i buketten har etsat sig fast i bordsskivan, och fast jag har gnuggat med de giftigaste medel jag kan hitta här hemma så lossnar inte den gula färgen. Nytt köksbord för föräldrapenningen? Eller har någon något bra husmorsknep att dela med sig av?