Efter många timmar i bil, fikapaus hos S äldsta avkomma i Bollnäs och ett stopp längs vägen för sanering av nerbajsat barn var vi så äntligen framme. Massor med snö, trevlig stuga, fantastiskt väder och vem passar omedelbart på att bli magsjuk? Jo, undertecknad.
Så här har jag nu ömsom legat nerkrupen, ömsom utsatt stugans förbränningstoalett för hårt arbete. S har hoppat i snödrivor med Lilla A, medan jag har våndats inomhus.
Igår eftermiddag kändes det lite bättre, så då hängde jag och Lilla A, medan S passade på att förstöra ett par hyrskidor utanför pisten, tillsammans med en handfull av hans kollegor som var här sin sista dag igår.
En kort promenad med Lilla A i pulkan ger mej hög puls och maten smakar fortfarande inget vidare, så vi får se hur mycket skidåkning det blir för min del under veckan. Visst känner jag mej jäkligt bitter över att det har varit en så dålig vinter och att det nu skulle bli så här, men samtidigt är det också väldigt skönt att få hänga med familjen flera dagar utan några krav. Vi behöver det. Med eller utan magsjuka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar